I fokus: Tandläkarna som hjälper utsatta med tandvård

jag

Text Britt-Inger Hedström Lundqvist:

Änglar finns de?

Att det är problem med tandvården om man inte lever på livets solsida har stått klart under vår reportageserie i Oberoende. Men det finns en tandläkarmottagning i Stockholm på Lidingö som har ett lite annorlunda upplägg av behandlingen. Dit kan alla vända sig om de har problem med tänderna.

För drygt tio år sedan blev tandvård för bostadslösa uppmärksammad, främst för ett initiativ som tandläkarutbildningen vid KI, Huddinge tog, där bland andra Lars Frithiof och Patricia de Palma var pådrivande för att ge bostadslösa tandvård. Behovet av tandvård för personer som lever i utsatta förhållanden är mycket stort. Pengar är ett av problemen, några kan få ekonomiskt stöd från socialtjänsten, men ibland kan krävas lite extra av tandvården för att dessa patienter ska få vård. Ibland kan det till exempel behövas att ett tandvårdsteam ansöker om medel från olika fonder, att de letar efter billiga material eller kanske ibland att de ger gratis tandvård.

Dåliga tänder kan vara och är ett stigma och reellt hinder om man t.ex. ska söka arbete. I en ordnad tillvaro ses tänder som en självklarhet och något som flesta tar för givet, men som kan vara extra svårt att fixa om man har skulder.

2010 fick Jonn Braksenis PrimaGruppens pris för Socialt Arbete.

John Barksenius arbetar som tandläkare i Stockholm på Lidingö med människor i socialt utanförskap. Han arbetar på en tandläkarmottagning med ett lite annorlunda upplägg. Han har under sin tid som tandläkare mött många kvinnor som varit utsatta och detta har skakat mig djupt och präglat hans sätt att arbeta som tandläkare. I anslutning till den av FN instiftade Internationella dagen mot våld mot kvinnor hyllas tandläkare John Barksenius och den hjälp han har gett kvinnorna som bland annat fått tandskador till följd av misshandel.

 Tandläkarna på Lidingö

84cf6fab09-lidingopraktiken-logga Lidingöpraktiken arbetar fyra tandläkare, fyra tandhygienister samt två tandsköterskor. De arbetar efter mottot:

 “Alla människor, oavsett ekonomi, ska kunna tugga, le och skratta obehindrat”

Lidingöpraktiken lägger de upp avbetalningsplaner och i de fall det går att söka pengar från brottsofferjouren/fonder, etc. så gör de det. De försöker med alla medel hitta de vägar som går för att finansiera tandvården. Ibland har de hjälpt utsatta trots att finansiering saknas, då med enklare behandlingar. De kallas ibland för Tandläkarna med änglavingar efter som det händer att de behandlar sina patienter kostnadsfritt.


RFHL menar att fattigdom och utanförskap påverkar tänderna. Att gå till tandläkaren är förknippat med så pass mycket pengar att det har blivit en klassmarkör. Tänderna är en del av kroppen och ska ingå i sjukvårdsförsäkringen. RFHL och Oberoende kommer uppmärksamma att tänderna är en del av kroppen med artiklar för att väcka opinion för en förändring.

Vill du vara med att bidra skicka in artiklar till oberoende.rfhl@gmail.com

Att munnen och tänderna är en del av kroppen kan verka självklart. Men så är det inte eftersom det finns två olika lagar – tandvårdslagen för munnen och hälso- och sjukvårdslagen för resten av kroppen. Även försäkringssystemen är olika och det är helt olika utbildningar för munnen och för resten av kroppen.