Reportage: Carin Götblad, regionpolischef för Polisregion Mitt.

Oberoendes medskapare

Oberoendes medskapargrupp:

Personen och polisen Götblad

Utbildar poliser o åklagare i Egypten mot kvinnovåldUtbildar poliser och åklagare i Egypten mot kvinnovåld

Foto AnnMaria Lindqvist Arrue
Foto AnnMaria Lindqvist ArrueMellan 2012 och 2014 var Carin Götblad regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer. Hon har under sitt 43-årigt yrkesliv, varav 25 år som polischef, ofta engagerat sig för de som inte har egna starka röster. Götblad lyfter fram de grupper som är extra utsatta; barn, hbtq-personer, utsatta för hedersvåld, äldre kvinnor, missbrukande kvinnor, utsatta män, funktionshindrade med flera.

Carin Götblad var, som första kvinnliga länspolismästare i Stockholm, ansvarig för jakten på Anna Lindhs mördare 2003. På frågan hur det har påverkat henne svarar hon:

– Inte mer än att man ska vara sig själv och inte falla för trycket och anpassa sig efter ”hur en polischef ska se ut och vara”. Jag fick mycket kritik för mitt sätt och för mitt utseende inte minst från media – att jag såg rädd ut, inte var tillräckligt självsäker, hade rufsigt hår osv. Men resultatet visade att jag visste vad jag gjorde och att mitt sätt att leda inte var så dumt.

I sin ungdom var Carin Götblad ensamstående tonårsmamma och säger att hon aldrig glömmer känslan av utsatthet.

– Den sitter i ryggmärgen. Att jag inte hade något att sätta emot – ingen utbildning, inte ens gymnasiet, inga pengar och inga vänner.

Som ung outbildad tonårsmamma mötte hon fördomar och intolerans från andra föräldrar, sociala myndigheter och skola vilket försvårade livet. Götblad menar att hon:

– har ett starkt rättspatos med från barndomen, mina föräldrar var ideellt engagerade personer. Jag vet också att nästan alla problem går att lösa.

Allt detta har gjort henne till den person hon är idag. Hon vet hur viktigt det är att se varje människa som en möjlighet, inte som ett problem.

Ytterområdena och Sociala insatsgrupper

När det gäller våldsbrottsligheten bland unga kriminella i våra ytterområden anser Götblad att närvaro och kontinuitet är det som behövs. Ett nära samarbete på individnivå och med socialtjänst, skolan och övriga aktörer. Götblad berättar att hon jobbar med att införa något som heter Sociala insatsgrupper i kommunerna. Där jobbar myndigheter gemensamt gentemot tungt kriminella unga och låter dem få både repressiva konsekvenser och, framförallt, stöd och möjligheter till studier och jobb. De allra flesta vill inte leva ett hårt kriminellt liv, men de ser många gånger ingen annan utväg.

Omorganisationer gör att våra poliser har bytt namn och de ”gamla” närpoliser heter idag områdespoliser och kommunpolis i den nya organisationen. Carin Götblad är inte rädd för att prova nya saker och tror att det kan vara värt att prova med att inrätta dialogpoliser i våra ytterområden och att vi behöver en ekonomis polis för brottsutredningar. Hon tror däremot inte på att kvotera in personer med annan kulturell/etnisk eller geografisk härkomst.

– Men vi behöver ett brett antagningssystem som i mycket högre grad tar hänsyn till kompetenser som språk och problemlösningsförmåga framför perfekt svenska.

Domstolar och poliser

Carin Götblad, lokalpolisområdeschefen Jan Håkansson och bitr regionpolischef Michael Fetz.

Carin Götblad, lokslpolisområdeschefen Jan Håkansson och bitr regionpolischef Michael Fetz.frågan hur rättsväsendet skulle fungera om poliserna skulle bli ifrågasatta i domstolarna svarar Carin Götblad att de blir det, men inte lika mycket som ”vanliga människor”. Detta beror enligt henne på att domaren ofta anser att polisen är mer van än andra vid att göra iakttagelser kring brott och brottsligt beteende. Götblad delar domarnas bedömning men menar samtidigt att det finns beklagliga undantag där även polisen far med osanning och hon poängterar att:

– i dagsläget har regeringen bestämt att vi har en särskild fristående avdelning som utreder brott av poliser och åklagare.

Är det ok att bryta mot lagen för att uppnå något högre?

– Normalt sett nej. Men om det handlar om att rädda människoliv eller annan allvarlig fara får man det. Sen beror det ju på vad det är man bryter mot, allvarliga brott eller lindriga.

Upplever du svensk polis som opartisk i sina brottsutredningar?

– Jag tycker att svensk polis är mycket skicklig och mycket professionell, men det är människor som utreder och människor kan ju aldrig helt svära sig fria från att påverkas. De flesta brott har dessutom en åklagare som leder polisens arbete vilket blir en garanti för en professionell och opartisk utredning.

Är brottsprovokation ett effektivt medel för att klara upp fler brott?

– Det är mycket effektivt mot grova brottslingar världen över, men vi har stark reglering kring hur vi får jobba och svensk polis arbetar framförallt med bevisprovokation.

De tre viktigaste förändringarna Götblad skulle vilja se att politikerna gjorde för att klara ut fler brott är mer resurser, hårdare straff i vissa fall (sexuella nätövergrepp mot barn t ex) och mycket större möjlighet till att döma till behandling istället för fängelse.

Brott och straff

Götblad menar att brottslighet bekämpas med framförallt förebyggande åtgärder inte straff, och att längre straff inte är en bra preventiv åtgärd, men att det finns människor som är så farliga att vi måste ha dem inlåsta.

När registreringar kommer på tal säger Carin Götblad att:

– vi ska inte registrera utifrån kulturella eller etniska grunder eller liknande. Däremot menar hon att det behövs andra typer av register för att snabbt och effektivt komma åt brottsliga nätverk och vid t ex terroristdåd. Som exempel tar hon upp terroristdåden i Frankrike och att polisen snabbt kunde bygga upp register över vilka som bodde i husen på misstänkta adresser, de tittade på kriminalitet och relationer av olika slag. De kunde på så sätt vaska fram de misstänkta snabbt och på så vis hejda fortsatta dåd. Götblad menar att det i vissa fall behövs ökade möjligheter att föra register i arbetet mot grova brott, men att registren ska rensas när ärendet är avslutat.

När det kommer till huruvida vi ska avkriminalisera bruket av droger säger Götblad nej, då hon menar att:

– droger för mycket elände och annan kriminalitet med sig och det är ett allvarligt brott  framförallt att sprida till unga människor.

Men hon efterlyser även här fler förebyggande åtgärder.

CarinSom sista fråga fick Götblad svara på vad hon skulle göra om hon blev Justitieminister och hon lägger återigen tonvikten på det preventiva. Justitieminister Götblad skulle uppgradera hela det förebyggande arbetet kraftigt, bland annat genom att skapa relationer med goda krafter i samhället, involvera människor och ställa krav på att alla hjälps åt med vilket samhälle vi vill ha. Utöver det skulle hon:

– särskilt se över hur vi hanterar barnen inom rättsväsendet och socialtjänsten osv. och ge människor mycket större reella möjligheter att hoppa av ett kriminellt liv, ett liv med droger etc

Götblad menar att vi alla har så mycket att vinna på det, både rent ekonomiskt och i minskat mänskligt lidande.

– Här skulle kommunerna kunna samarbeta så mycket mer, jag har gett regeringen ett förslag på det.


Frågorna till intervjun är framtagna av Oberoendes medskapargrupp. Intresset var stort och många olika frågor blev det. Vi har försökt att i det här reportaget ta med så många som möjligt av de frågor som lades som förslag till intervjun och tackar Carin Götblad för att hon svarade på alla de frågor som hon fick och medkapargruppen för engagemanget.